Jag och min grupp valde att fördjupa oss i information och kommunikation. Den 7 maj åkte jag, Vilma och Jessica till Motalas kommunhus för att intervjua kommunens kommunikationsansvarige Jonathan Rosén. Innan intervjun hade vi suttit ner tillsammans, jag och de andra tjejer, och diskuterat vad det är för frågor vi vill ha svar på från Jonathan. Dagen för intervjun var här och vi går in på Jonathans kontor och sätter oss ner för att börja prata. Jessica tar fram sin kamera och vi börjar spela in intervjun för att kunna vara närvarande på ett helt annat sätt och sedan kunna sitta i lugn och ro och lyssna en gång till på vad vi faktiskt pratade om. När intervjun sedan är klar åker vi tillbaka till skolan och lyssnar på den information vi har fått för att sedan på en gång börja skriva ett reportage. När vi nästan skrivit färdigt reportaget inser vi att vi glömt att ta några bilder från vår träff med Jonathan. Därför tar vi stilbilder från filmningen och sätter in i vårt reportage. Men på grund av att filmningen inte var vårat fokus utan bara ljudet, ligger fokuset på Vilmas hår istället för på Jonathan.
Hur ett budskap ska förmedlas handlar i största del Jonathans jobb med. Hur får man fram budskapet på bästa sätt för att passa specifika målgrupper? Jonathan trycker hårt på hur viktigt det är med rätt kanal för att få fram budskapet på bästa sätt när det är en specifik målgrupp man vill kontakta. Som exempel bör inte en pensionärsförening som ska ha årsmöte inte bara gå ut med information på Facebook om mötet utan snarare skriva broschyrer och skicka på posten. Däremot, fritidsgårdar som vill nå ut med information skriver hellre på Facebook för att det är där målgruppen vistas mest. Ibland kan det vara svårt att välja vilken kanal man ska använd för att nå ut med ett neutralt budskap. Vid sådana tillfällen bör man tänka igenom sitt kanalval väldigt noga, vid fel kanalval kan budskapet misstolkas eller inte komma fram och då är allt bortkastat.
Utformingen på ett budskap är väldigt viktigt då syftet inte alls kan bli detsamma om man utformar det fel. Därför bör man vara noga med hur man formulerar sig och vilka ord man väljer. Språket på texten i en artikel i tidningen är mer formellt än ett inlägg på Facebok. Av den orsaken är det viktigt att hela tiden ha i baktanke till vilket syfte och vilka mottagare man skriver en text. Facebook kan vara en social media som är svår att skriva ett inlägg på. På grund av att det är enkelt att blanda ihop sitt privata Facebook-språk. Det sitter kvar i fingrarna skulle man kunna säga hur man skriver, kanske lite mer avslappnat, inte lika formellt och använder yttryck som ”haha” och så vidare. Istället när man skriver på Motalas kommun sida bör inläggen fortfarande vara avslappnade men lite mer formella. Jonathan berättar för oss att det är filmklipp som ger mest visningar och publicitet. Vilket jag känner igen med mig själv, lägger någon upp en film ser man hellre den än att läsa en lång text.
Jonathan har ansvaret för de olika sociala medierna inom kommunen. Inom sociala medierna ingår, Facebook, Twitter, Hemsidan och repotage/inlägg till tidningen. Hemsidan berättar Jonathan är gjord på ett likadant sätt som många andra kommuners hemsidor på grund av att det ska vara enkelt att hitta och den som går in ska känna igen sig trotts att den aldrig varit där innan. Jonathan är alltså den som bestämmer vad som ska skrivas var och när för att få ut budskapet på bästa sätt. Tidigare nämnde jag lite hur viktigt det är att välja rätt kanal och nu säger jag det igen. Det är verkligen jätteviktigt att välja rätt kanal för att få ut budskapet till rätt personer på bästa sätt. Vid ett skolval är det bäst att vända sig till Facebook för att få ut informationen. Däremot vid ett evenemang som kommunen anordnar är det bäst att både gå ut på hemsida, Facebook och tidning för att så många olika mottagare får del av informationen. Jonathan trycker på att trotts den moderna tid vi lever i nu är det tidningsyta som ger bäst publicitet, det är flest människor som läser och ser det. Inom kommunikationsbranchen och i princip jämt stöter vi på lagar som yttrandefrihetsgrundlagen, lagar om bildhantering och upphovsrätt. Dessa lagar hindrar inte Jonathans jobb någonting utan snarare hjälper honom att sätta gränser. Han menar på att det är lättare att visa respekt vilket är viktigt.
Den kommunikationsmodell som passar det här yrket bäst tycker jag är Lasswells på grund av att kanalvalet är så pass viktigt del i hur budskapet uppfattas och vilken effekt den får. Om Jonathan väljer att göra en film om hur kommunen vill stoppa mobbning och lägger ut filmen på Facebook kommer många få starka känslor. Vilja hjälpa kommunen att stoppa mobbningen och sedan med hjälp av Facebooks delningteknik kan mottagarna av filmen dela med sig av filmen till sina vänner för att få ännu mera räckvidd. Det är en stor anledning till varför Jonathan föredrar Facebook, just för att man är nära mottagarna på ett helt annat sätt vilket han tycker är viktigt att ha en bra kontakt.
Efter att ha gått in lite djupare om kommunikation mellan en kommun och dess invånare låter jobbet som kommunikatör väldigt roligt. Det är verkligen någonting jag kan tänka mig att jobba med i framtiden. Att varje dag fundera över hur just den information jag har att dela nu ska förmedlas på bästa sätt till rätt mottagare. Yrkets vardag ser olika ut varje dag vilket jag uppskattar, varje dag blir unik.
