Shannon/Weaver
Den första kommunikationsmodellen skapade av Claude Shannon och Warren Weaver på 40-talet. Deras intresse var att se varför kommunikationen mellan de amerikanska militära enheterna brast. Budskapet kom inte alltid fram eller ändrades vilket ledde till allvarliga konsekvesner för till exempel stridande förband. Shannon och Weaver kom snabbt fram till att det inte var något fel på den tekniska utrustningen som var deras första förklaring, nämligen att det måste finnas en teknisk förklaring till varför budskapet inte kom fram. Tillslut kom de fram till att det måste vara den mänskliga faktorn som gjorde att det blv brister i kommunikationen. Avsaknaden av i förväg överenskomma, gemensamma koder och redundant information gör att det uppstår onödiga svårigheter hos mottagaren vid avkodningen av det sända meddelandet. Därför visar bilden ovan att buskapet måste förbi såkallat, brus, innan mottagaren får budskapet.
Enligt Lasswells måste vi analysera varje steg för att förstå en kommunikationshändelse. Moedellen används i vardagen och är väldigt logisk gjord. Frågorna man ska ställa sig är Vem säger? Vad säger den? I vilken kanal? Till vem? och Vad är effekten? Vilket vi alla nästan automatiskt tänker på när vi pratar med nån utan att hjärnan egentligen analyserar om det. Människan tar in så mycket uttryck hela tiden och ställer sig just dessa frågor för att lättast förstå budskapet. Så denna modell kan verka bättre på grund av att den är enklare att förstå. Modellen kan även användas baklänges om man vill lösa ett kommunikationsproblem.
Modellerna påminner om varandra och brukar beskrivas som en verbal motsvarighet till densamma. Det är intressant att modellerna publiceras samtidigt men med olika utgångspunkter. Lasswells med propaganda som utgångspunkt och Shannon och Weaver med en teknisk process i centrum. Däremot är syftet med de båda modellerna detsamma att hjälpa oss kommunicera.
